Det är inte alltid vi människor agerar så rationellt som vi tror. Det beror ofta på att vi har omedvetna tankar, önskningar, begär och känslor som påverkar hur vi agerar och förhåller oss till andra människor. Vårt omedvetna påverkar således även våra jobbrelaterade beslut och relationer och därmed hela den organisation vi arbetar i.

Sigmund Freud, grundare av psykoanalysen, upptäckte att mycket av människans beteende har sina rötter i det omedvetna, vilket styr vårt rationella förnuft. Eftersom Freud insåg att hans patienter ofta visade motstånd inför tanken på att det omedvetna existerade, hävdade han att tillgång till det omedvetna kunde nås genom drömmar, felsägningar, felhandlingar och andra så kallade ”misstag” som avslöjade dolda tankar och känslor. Han såg detta som bevis på meningsfull mental aktivitet och att en tolkning av dessa symboliska uttryck behövdes för att göra det omedvetna medvetet (Halton, 2019).

Eftersom organisationer är en sammansättning av individuella psyken kan omedvetna processer även visa sig inom en organisation eller institution. Tankar och handlingar som är viktiga på ett medvetet plan kan samtidigt ha en dold mening eller underliggande innebörd.

Två nivåer av kommunikation: det manifesta och latenta

I boken ”The Unconcious at Work: A Tavistock Approach To Making Sense of Organizational Life” diskuterar Halton (2019) hur omedvetna processer tar form och påverkar organisationer. Författaren refererar till två nivåer av kommunikation. Den första är manifest, det vill säga den direkta och uppenbara kommunikationen som sker genom ord och handlingar. Det är alltså det som sägs eller görs explicit. Och den andra är latent – den underliggande och indirekta kommunikationen som inte är tydligt uttalad eller uppenbar.

Hur det omedvetna manifesteras i organisationer

Ett exempel på detta är när företagsledaren Jan Stenbeck värderade de företag han samarbetade med. I en intervju berättade Stenbeck att ”Man skulle göra ett besök på huvudkontoret och se om det var propert. Sedan skulle man gå in och kolla på muggen. Var den okej, då var det ett bra företag”. Det är tydligt att för Stenbeck representerade det välskötta kontoret och den rena toaletten något betydelsefullt och symboliskt för organisationen. Den omedvetna kommunikationen på företagen gestaltades genom den ”rena muggen” och det ”städade huvudkontoret”. Det är möjligt att renlighet stod för samvetsgrannhet och ärlighet och det välstädade för disciplin och stabilitet.

Ett annat exempel kan vara när anställdas klagomål om bristande parkeringsplatser fungerar som symbolisk kommunikation för chefer som inte ger utrymme åt de anställdas behov (Halton, 2019). Inom företagsvärlden och statliga myndigheter kan förståelsen av dessa begrepp vara användbara för att tolka och förstå relationer och dynamiken på en arbetsplats på en djupare nivå. Genom att förstå den underliggande psykologin inom organisationen kan ledare fatta informerade beslut och främja en effektiv arbetsmiljö.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med psykologiska tester och personbedömningar inom Assessment & Leadership Services på Source? Läs mer här.