Ett starkt ledarskap handlar inte bara om att fatta beslut och hantera team. Det handlar om att skapa en förståelse för varje medarbetares unika perspektiv och behov. Genom att utveckla mentaliseringsförmågan kan man skapa en mer öppen, inkluderande och konstruktiv arbetsplats. I den här artikeln beskriver Paniz Samsami, leg. psykolog och seniorkonsult, begreppet mentalisering och hur det kan användas för att utveckla ledarskapet.
Vad är mentalisering?
Mentalisering är en psykologisk term myntad av Bateman och Fonagy (2010), och beskriver förmågan att förstå och tolka tankar, känslor och intentioner – både hos oss själva och andra. Det är mer än empati; det är en djupare insikt i hur mentala processer driver vårt beteende och interaktioner. Allen, Bateman och Fonagy (2008) refererar till begreppet som ”holding mind in mind”. Följaktligen handlar det om ”se sig själv utifrån och andra inifrån”.
Mentalisering kan låta som en självklarhet för många men det är inte helt enkelt och orsaken till detta kan variera. Det beror framför allt på hur vår mentalisering utformades av våra tidigaste anknytningspersoner, hur vår personlighetsstruktur är uppbyggd samt våra levnadsförhållanden. Begreppet mentalisering är därför både viktigt och relevant i chefs-och ledarskapsroller. Ledare med en stark mentaliseringsförmåga kan bättre förstå och relatera till sina medarbetare, särskilt under press och stress, där denna förmåga blir extra tydlig.
Hur bristande mentalisering kan återspeglas i destruktivt ledarskap
En bristande mentaliseringsförmåga kan leda till ett destruktivt ledarskap som i sin tur kan få stora konsekvenser för både medarbetare och organisationer. Exempel på detta kan vara en chef som inte visar någon öppenhet eller nyfikenhet kring sina medarbetare, skyller ifrån sig, sätter sina behov före gruppens, inte förmår att hantera motgångar, går i försvarsställning eller uppträder arrogant och aggressivt.
Kritik tas oftast som en attack mot det egna jaget i stället för att försöka förstå och acceptera den andres tankar och intentioner. En kapabel och framgångsrik ledare besitter ofta en god mentaliseringsförmåga och kan både visa självinsikt och förstå att bakom en persons handlingar finns mentala tillstånd, känslor, tankar, önskemål och behov (Bateman & Fonagy, 2010). Med andra ord möjliggör mentalisering förmågan till empati och ömsesidighet. Utifrån ett psykologiskt perspektiv visar en mentaliserande chef och ledare på tolerans för osäkerhet och komplexitet, en god omdömesförmåga, känslomässig balans och kontroll samt en kapacitet att stå ut i pressade situationer (Sahlberg & Holm, 2013).
Paniz Samsami
Leg. psykolog och seniorkonsult på Source.
Kontakta Paniz:
+46 (0)76-230 20 20
Skicka e-post
Om Paniz:
Paniz Samsami är Legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och doktor i psykologi, DPsych. Hon arbetar som urvalspsykolog på Source och skriver frekvent artiklar som rör ämnet psykologi och ledarskap.
Referenser:
Allen, J. G., Fonagy, P., & Bateman, A. W. (2008). Mentalizing in clinical practice. American Psychiatric Publishing, Inc.
Fonagy, P., & Bateman, A. W. (2010). Mentalization-based treatment for borderline personality disorder. World Psychiatry, 9(1), 11-1.
Sahlberg, B., & Holm, M. (2013). Personlighetsbedömning. Psykologisk Personlighetsbedömning. Retrieved [2023], from https://www.personlighetsbedomning.se/category/bjorn-sahlberg/
Vill du veta mer om hur vi arbetar med psykologiska tester och personbedömningar inom Assessment & Leadership Services på Source? Läs mer här.